Många gånger under årens lopp har jag funderat på varför svensk judo inte lyckas speciellt bra internationellt och främst då på mästerskap. Enligt mig så håller svensk judo en hög teknisk standard. I en väldig snarlik idrott, brottning, lyckas Sverige hela tiden och det är även den idrott som genom åren gett Sverige flest OS medaljer. Men varför lyckas vi inte inom judo? Tja, det är en relativ ung idrott om man jämför med brottning. Men det håller inte då judo är yngre i andra länder, speciellt då på dam sidan och dessa länder lyckas klart bättre än Sverige.  Dambrottning är dessutom en klart yngre idrott i Sverige än vad judo är, ändå lyckas man där.

Man kan också se ett klart mönster i svensk judo: Det är ytterst få individer som lyckas och de flesta kommer från samma region och från en á två klubbar.

Boris Novotny tävlade för Slovenien när han tog silver på EM 2005. Annars tränar han för SPIF.

Förbunds gubbar (ja, det är mest gubbar i förbundet) har kommit och gått, likaså landslagstränare. En del har lyckats något bättre än andra men fakta kvarstår- när skall det smälla och när ska fler klubbar få till det?
Möten har hållits, brev har skrivits, löften har utlovats, projekt har genomförts och på det kommer det en ny stjärna som ska uppfinna hjulet och rädda svensk judo igen. Så är vi tillbaka på ruta ett…

När jag var liten knodd och började rulla runt på mattan i Gubbängshallen, fick jag lära mig att nu ska du ta i och ta i så mycket du kan och lite till. Du ska alltid göra ditt bästa och gärna lite mer. Redan då förstod man att man var på rätt väg men att det går att utveckla och göra ännu lite bättre- springa lite snabbare, lyfta lite tyngre, kasta lite bättre. Hela tiden ta ett steg till framåt för att utvecklas både tekniskt och fysiskt.
Hela tiden sträva mot att göra allt så bra som möjligt och se till att de aktiva får det bästa så att förberedelserna blir så optimala som möjligt. Att veta att nu har jag förberett mig så bra som jag någonsin kan och vid min sida har jag de bästa som finns att tillgå.

Samma motto finns kvar även i dag i Södra som när jag började. För varje liten knodd som tar sina första steg på judomattan finns det en plan, tankar, idéer och mål för vad vi kan göra just för dig och din judo. Vad vi kan ge dig som individ för att du ska kunna nå just dina mål med ditt judotränande. Allt från drömmar och visioner om att vinna VM guld, ta höga grader, bli ledare, domare eller bara träna för att judo är så kul. Nu som för snart 40 år sedan är vårt motto: ”Ta i så mycket du kan och bli sa bra det går”.
Tyvärr verkar det vara ett motto som bara vi har, att sträva efter det optimala, att ge våra unga satsande judoka de bästa förutsättningarna för att få dom att ge sitt bästa och lite till.

Inför helgens junior-EM i judo har Svenska landslaget tagit ut 4 judoka, varav 3 är från IK Södra. Två av dem är rankande topp 10. (Camilla Söder- 2:a. Olle Sundström- 8:a) Under sista året har vi gjort en enormt stor satsning på Camilla i första hand, då hon gör sitt sista junior-EM. Vi har planerat, tränat, rest, tävlat, skrattat och gråtit, hela tiden medvetna om att det finn lite till att ge. Klubben har satsat massor av tid och ekonomi. Vi har sett till att de fått det bästa och lite till. På 4 av 6 turneringar har vi sänt med en klubbcoach för att verkligen ge det optimala. Och resultaten talar för sig själva!

Statistik över svenska juniormedaljer på J-EM, fördelat på klubbar.

Nu när det är dags för EM blir det tvärt nej! Nej, nej, nej, ingen klubbcoach på stolen. Vi har pratat, telefonen har gått varm, örat svampar sig. Vi har lirkat, vridit, vänt och bönat och bett- vi vill ju bara ge våra aktiva det absolut mest optimala. Ja, säger alla, vi vet att om hon har klubbcoachen på stolen kan hon prestera som bäst. -Ja men, ge oss stolen då? -Nej, nej, nej. Ibland får man vara nöjd med det näst bästa…!

Och då, då äntligen förstod jag.

Då började jag även fundera på vad de så medalj- och resultathungriga gubbarna på SOK säger om det mottot. ”Äh det är OK med det näst bästa”

Man får hoppas på att Jigoro Kano inte hör vad Svensk judos ledning tänker och tycker. Då judons slutliga mål är att bygga upp sig själv till perfektionism och därigenom berika världen…

JUDO
"Judo är vägen till att på det mest effektiva sättet använda sin mentala och fysiska styrka.
Genom träning skall man disciplinera och stärka sin kropp och själ.
Genom träning av både offensiva och defensiva tekniker lär man sig bemästra själva grundprincipen av denna väg, kallad Judo.
Judons slutliga mål är att bygga upp sig själv till perfektionism och därigenom berika världen."

/Ann Löf