100501

Nu är IK Södra hetare än någonsin tidigare. Förutom att våra duktiga judoka har tagit en massa medaljer på SM, liksom ett gäng ex-södringar, så är IK Södra dessutom representerade i det stora landet i öster: Ryssland. Det värmer...

Bild: Marcus Elfver

Privjet St Petersburg!

Det var inte tänkt att vi skulle åka till St Petersburg denna gång då det samtidigt arrangerades SM i Torvallahallen med Sthlm JF som arrangör och då skall alla hjälpa till för att göra det så bra som möjligt. Men att få chansen att vara domare i Ryssland på en C-turnering med nästan alla kategorier (dam klasserna var inte många, medvetet av arrangören) så får man möjligheten att få bra träning och för mig var det ett mycket bra tillfälle då jag snart ska till London på European Cup för att försöka ranka mig upp till B-kategori så jag, med de nya reglerna, får döma World Cup's igen. Dessutom bad arrangören Lenkay's ordförande Sergey Chukhorev mig att närvara då den svenska konsuln i St Petersburg skulle närvara på tävlingen och i Ryssland är det mycket politik och prestige när det kommer in diverse maktfaktorer. Det skall synas av man har gäster från olika länder med. Om jag fick träffa honom? Kan jag inte direkt säga, det var så mycket tal och hälsningar under öppnings ceremonin på ryska att det var lite svårt att hänga med.

Med på resan var nya medresenärer från dessa klubbar: Philip Lilja med coach Teddy från Solna JK, Alex Lissel med sin far från SPIF och Linus Wik med sin far från Bålsta. Teddy känner jag sen tidigare medan de övriga var lite okända för mig. Men det gick hur bra som helst och man fick ta det som det kom fick jag uppmana några gånger och påminna om att man är i Ryssland och de har det inte alltid lika bra som vi har det hemma i trygga Sverige. Vilket bevisades då det försvann lite grejjer från någons väska under en av tävlingsdagarna. Ganska nyttigt tror jag det blev i slut ändan för grabbarna både judo mässigt och boende/mat mässigt.
Vi blev alla hämtade på Pulkovo flygplats för direkt transport till dojon för invägning och lite information. Två dagars tävling med över 1.200 deltagare, 19 länder totalt, varav 7-8 ryssländer som man var lite osäkra på vart de kom ifrån och åldrarna var allt från födda 1999 till seniorer. Start kl 09 och slut kl 20 nästan båda dagarna, så jag var mycket mör i kroppen och rösten påverkades enormt efter de två dagarna. Vi bodde på det traditionsenliga vandrarhemmet som jag bott på de tidigare åren, i en liten förort skulle vi kalla det, prospekt heter det här. Också som traditionen bjuder, så bodde vi med alla andra gästande tävlande och hade polis eskort med buss konvojen till tävlingshallen som hade tre(3!) ishockey rinkar i hela hallen... Lagom stor hall, alltså.

Som domare dömer man ensam i 30 min och sen paus 60 min och så kör man på till det är slut. Och "when in Russia" så är det ett ordnat kaos med mycket tuff judo, med endast utrop på ryska så man lärde sig snabbt hur Sverige uttalades på ryska och var behjälplig när de våra skulle upp och tävla. En del fick vänta länge medan andra fick köra på ganska snabbt.
I Ryssland har man också ungdoms regler där ej tillåtet är: knästående seo-nage, arm och hals lås, vissa sutemi-waza tekniker (lite olika beroende på domaren, tyvärr), plockar man benet/greppar byxan så får man shido först och hansoku-make andra gången och övriga straffar fick man direkt utan att säga "aja-baja".  En annan stor skillnad var i återkvalen att man körde första matchen som en Golden-score på en gång, så det var mycket korta och snabba återkvals matcher. I Ryssland är det guld som räknas...  Det mest jobbigaste var nog alla protester och kaos som många coacher skapade, på typiskt ryskt manér. Ett sätt som inte skulle godkännas i väst europa iaf. Visst, om en tävlande känner sig ofördelaktigt bedömd så har man rätt att protestera men det blir löjligt när det är uppenbart att de försöker en fuling och man vet att man har rätt. Jag råkade ut för en sådan protest två gånger samma match. Första var när blå kastar en mycket låg seo-nage och har en kontinuerlig rörelse hela tiden, visst är den långsam men den kommer till slut och jag dömer ippon. Vit coach skriker och har sig och jag kallas till sekretariatet där de bara pratar ryska med mig och med viss översättning tycker de att jag borde annullera för att fortsätta matchen istället. Samtidigt kikar jag efter supervisor som är och äter lunch så där viker jag ner mig och tänker att "ja, kanske var den väl långsam då" och kör vidare matchen. 5 sek efteråt attackerar vit på seo-nage och blå kontrar med tani-otoshi. Jag dömer ippon och tänker att nu måste de ge med sig iaf, men ack nej. Sekretariatet kallar till mig igen, men denna gång vägrar jag ge med mig, nu är det uppenbart att man inte vill att blå skall vinna på något sätt och det tänker jag inte tillåta. Jag kräver att supervisorn kommer hit och kollar på video kameran som de har ställt upp och som filmar matchen hela tiden. Det tar nästan 10 min innan han kommer och jag känner att det blir en liten obehaglig stämning och jag känner för de båda tävlande att de tappar fokus på matchen. När han väl har kommit till mattan så går vi gemensamt med diverse antal coacher som skriker på ryska och försöker på alla medel påverka mig (nog bra att man inte kunde ryska där). Vi tittar först på första ipponet och jag känner att det är ippon, men supervisorn vill se sekvensen 5-6 gånger innan han säger nej, -no score. OK, säger jag, inte lätt bedömt uppenbarligen. Nästa sekvens ser man blå kontrar och jag ger blå ippon och den är så uppenbar att supervisorn kan inte säga annat än att jag har rätt. Oj oj oj, vilka röda ansikten på vissa coacher. Men det är märkligt att det måste gå så långt att de vägrar inse att de hade fel. Jag kan inte låta bli och undra om vissa coacher kan judo reglerna överhuvudtaget ibland. För att ge ett ytterligare extremt exempel såg vi en match där båda protesterade efter domaren givit vinst till en av de tävlande... hur abstrakt är inte det??? Fast även ryssar har gränser, det syntes när en tävlande skällde ut sin coach med grova svordomar, då blev det stopp. Arrangören går ut i högtalaren att om den tävlande inte inom 5 min ber om ursäkt för sitt uppträdande så blir han arresterad av den polis som fanns som vakter på arenan. Han avslutar med: "-Klockan startar nu!"

För de tävlande gick det bäst för Philip, vann sin första på ippon ganska snabbt på en kontring, sen tog det stopp. Linus hade en märklig match där protester och ändring av vinnare skedde och undran vad som hände egentligen. Även för Alex blev det en kort match, men gemensamt för alla tre är nog att de har sett och lärt sig massa ryss judo och träffat några kompisar från Manchester som också var där och tävlade.
Trevliga diskussioner fick vi i alla fall om både judo och vardagliga bekymmer. Brottning, sambo och judo var en röd tråd hela helgen med en allsidig kost som var i princip samma oavsett om det var frukost, lunch eller middag... makaroner och någon panerad sak.

Och lite sight seeing fick vi också på hemrese dagen, vi såg Aurora, ett slag skepp från andra världskriget som slogs mot nazisterna, vi såg på lite avstånd Hermitrage, Vinterpalatset och diverse sevärdigheter. Och där upptäckte jag att det var lite konstigt med mina kalender tider och mina mail för flygresan hem, tills jag upptäckte att mina kalenderposter hade uppdateras med +2 timmar eftersom Ryssland har med sin tids zon gjort att alla mina alarm och tider blev +2 timmar vilket gjorde att vi fick väldigt bråttom till flygplatsen (äkta jag med IT och försöka vara lite high-tech). Som tur var hann Solna, SPIF och Bålsta med sitt plan som gick senare än mitt, medan jag missa mitt och fick febril verksamhet (tack Annkan och Rolle!!!) för att hitta annat flyg, men tiden rann iväg och jag fick snällt sova över på flygplatsen och ordna nytt visum eftersom mitt gick ut på avrese dagen. Då skulle man kanske ha haft Putins nummer som vissa andra har...

Men med massa ryss judo färskt i minnet känner jag att det var en bra förberedelse till European Cup i London 15-16 maj!

Spasiba och så vidare

Marcus Elfver