Årets första WC-turnering för damer hade 172 deltagare från 25 länder. Det svenska laget bestod av Jennie Andreasson och Maria Lindberg samt Robert Eriksson som ledare. Maria fick nöja sig med en match, medan Jennie fick två matcher. Hade de gamla återkvalsreglerna gällt hade Jennie fått återkval, men inte nu. Läs mer i landslagets rapport.

Domeriet övervakades av Vitvoet och Chyurlia.

De nya reglerna
Det var ju första världscuptävlingen med de nya reglerna, så V&C gick igenom dom. Det var en del diskussioner om tolkning när det gäller grepp i byxorna, i övrigt var det bara en kort genomgång.

Inga coacher
- Coacherna fick vara med de tävlande fram till dräktkontrollen, som gjordes med den nya Sukoteiki-prylen, därefter fick coacherna gå till en hörna, men i praktiken satt de flesta och gapade för fullt på första raden på läktaren, om dom inte stod upp på läktaren och gapade.

För liten dräkt på mattan = diskvalifikation
En annan detalj som hade premiär var att den tävlande som kommer upp på mattan med för liten dräkt, mätt med sukoteiki-prylen, blir diskvalificerad!

För att slippa diska någon så sa vi till om hård dräktkontroll. Ingen blev diskad för detta, även om åtminstone en tävlande uppenbarligen hade blåst dräktkontrollanterna och klev upp med för liten dräkt, men klarade sig eftersom domarna lät henne tävla i dräkten.

Koka försvann
- Det var inga problem med kokan som försvann.

Kantregeln
- Det var inte heller några speciella problem med kantreglerna, även om det fortfarande finns några domare som tror att bara kast börjar inne så kan tori ta både två och tre steg utanför mattan även fast båda de tävlande har kommit utanför. Så är icke fallet.

Ännu hårdare mot defensiv judo
- Vi var också lite hårdare på ”defensiv judo”.
- Viktigt där är att man läser matchen. Jag hade en toppmatch i 48 kg där båda gick väldigt böjda, men båda kunde göra väldigt starka attacker där de fick motståndaren ur balans och sånär lyckades kasta (alltså inte bara attacker) trots den böjda positionen. Vid något tillfälle blev dom stående och då varnade jag båda, i övrigt lät jag dom hållas. Efteråt tog jag upp det med Vitvoet eftersom jag och en annan domare diskuterade detta, och jag fick fullt stöd för mitt sätt att döma.  

Inga tecken
- När det gäller ”inga tecken” var det några domare som trodde att man absolut aldrig skall visa tecken och vi var flera domare som tog upp att i oklara situationer måste matchdomaren visa, som t.ex. vid grepp i byxorna som bara syns ur en vinkel. V&C höll med.

Överraskande om ”Grepp i byxorna”
- Slutligen en detalj som överraskade mig, och det gäller ”grepp i byxorna”. Det är ju helt klart att det är varning direkt för grepp i byxorna. Och när Snijders pratade om detta vid U23-EM var han kategorisk – alltså inga grepp i byxorna skall tillåtas i tachi-waza.

Så är det emellertid inte alls! Jag var inte överens med några domare i en match på söndagen. Jag var mattdomare och ville varna en brittiska som tog i byxorna direkt då en ungerska klev in i dåliga uchimata-attacker, och inte bara en gång. Jag fick emellertid inte med mig kantdomarna.
- När dagen var slut tog jag ett snack med V&C och frågade om tolkningen. Jag frågade om det verkligen är så att i en och samma situation så kan den ena (den försvarande) greppa i den attackerandes byxor och dessutom kontra, medan den attackerande får shido för samma sak i samma situation. Svaret var ja. C tyckte att det var självklart, medan V sa att det är så, men höll med om att det var lite underligt!!!
Enligt C var det bara när man stod öga mot öga som man kunde bli varnad för försvar med grepp i byxorna, alltså blockerar motståndaren från att gå in i kastet.

Det krävs inte mycket fantasi för att se alla omöjliga gränsfall som kommer att inträffa, var går gränsen mellan blockering och annat försvar? När tori passerar ukes högra eller vänstra knä, eller….? 

Eller i det fallet då tori gör sumi geashi och uke försvarar sig, inte blockerar, genom att dra i toris byxben på stödjebenet för att tori skall tappa balansen. Då bör det rimligen inte vara shido, men kanske poäng eftersom det inte är en direkt attack med drag i byxbenet utan ett försvar som blir till kaeshi waza (kontring), eller?   

Jag kan lägga till att jag inte var den enda domare på plats som har uppfattat regeln fel. Jag skall inte heller här i text skriva vad jag anser om detta. 

Dömandet – jag börjar fundera på att lägga av!
Vi var totalt 24 domare, varav 10 A-domare. Med två mattor blev det 12 domare per matta. Matchskörden blev 7 matcher i mitten och 13 på kanten.
Dömandet kändes hur säkert som helst. Jag fick en waza-ari uppjusterad till ippon av kantdomarna (i mitt tycke fel!), i övrigt lugnt och säkert. Jag fick också vara lagom aktiv på kanten.

Det kändes alltså bra och domarkonkurrensen på mattan var milt sagt måttlig, och ändå inget finalpass! De tog ut de fem a-domarna på mattan och en b-domare båda dagarna. Första dagen fick de hjälpa den b-domaren som togs ut med allt när han dömde en final, den andra dagen var det en domare som missade det mesta under dagen som fick chansen. Det här är sådant som får åtminstone mig att fundera över om jag inte bör ägna helgerna åt något annat än att döma!  

Jag tänkte en stund prata med V om A-test för mig, men struntade i det.

Skrivet i Sofia 25 januari 2009   Christer Löfgren