Rapport från St Petersburg

Ja, så var det då dags att äntligen åka till Ryssland igen. Dessa fantastiskt vänliga människor i St Petersburg som detta år firar vårat 10 års jubileum mellan IK Södra och Lenkay JC! Som alltid har vi skaffat visum på med eller mindre krångligt vis, men i slut ändan så löser det sig. Många samtal till Ryssland och diverse besök till ambassaderna i Stockholm och Köpenhamn blev det innan vi var klara att flyga.

11an mötte upp på Arlanda direkt från Köpenhamn och vi alla styrde kosan till våra kära vänner. Efter diverse köer och passkontroll så blev vi hämtade av vår vän Sergei Chukorev och en tolk. Sergei är inte så bra på engelska och vi var inte så bra på ryska så tolken fick jobba hårt.  Direkt från Pulkovo airport till deras klubb för invägning för alla våras judokas (Michell, Olle M, Thunis och Adam). Karelin trivdes som en fisk i vattnet och alla ryssar var imponerade av hans storlek i höjd och bredd. Registrering och invägning gick smidigt, vissa vägde över men i Ryssland så var de så glada att få utländsk besök att det resulterade i väldigt snälla vågar för vissa…
Även detta år fick vi bo på samma hotell/vandrarhem som förut. Dessutom samma rum som vi tidigare har haft på 6:e våningen. Allt var sig likt för dem som varit här förut. Det enda som skilde sig åt denna gång att vi inte hade vår livvakt Anton i år. En viss tomhet upptäckte vi men det gick ju bra och vi hade aldrig några problem.

Som tidigare år hade vi polis eskort på morgonen till tävlingen för dem som inte hade sovmorgon. Hallen i år var lite mindre och var detta år i en ishockey rink. Det var 16 grader (!) när jag kom till hallen och frös nästan ihjäl mig. Mellan isen och mattorna var det inte många lager mattor men det blev varmare under dagen och det märktes genom att det blev blötare och blötare i vissa hörnor.
Fyra mattor detta år, lite med tanke på tidigare år men kvaliteten var i år mycket högre och det var 16 olika länder från diverse ryska nya stater och några väst länder. Träffade gamla vänner som kände igen mig genom att säga: Privjet Markos!  Det var bara att le och hälsa tillbaka.
Thunis och Michell tävlade på lördagen och det var inga lätta matcher de fick. Dock så hade vårt team lite transport svårigheter och de hade inte någon längre uppvärmnings tid men våra ryska vänner sköt upp våra matcher utan att blinka så det gick ju bra. Thunis var först upp och hade en ryss som var några axlar bredare än Thunis själv. Men å andra sidan har jag nog inte sett en sån snygg uchi-mata som Thunis kastade… Ryssen måste ha legat minst en meter uppe i luften innan han landade hårt på ryggen… första gången jag sett en ryss som inte reste sig direkt och skaka av sig sin smärta. Han låg kvar en bra stund och kunde inte fatta att han fick en direkt biljett till Sibiren! Men andra matchen fick Thunis en genomkörare som hette duga och en viss kondis saknades. Domar kvalitén var av lite olika nivå och kantregler var lite svårt för vissa. Denna ryss kastade Thunis 2-3 gånger på ippon och kant domaren envisades med att visa utanför hela tiden… Tur i oturen kanske men till slut ordnade ryssen upp med Thunis och vann ganska överlägset. Återkvalet kom efter en lång stund men också där var det inte mycket att hämta och Thunis fick nöja sig med att ha kastat en ryss på snyggaste uchi-mata iaf…

Michell körde på bra och fick ordentliga fighter, tyvärr kan jag inte ordagrant redovisa vad som hände för de resterande tre då de inte var på min matta, men Karelin kan berätta åt er utan problem. Dock så vet jag att Michell kom ända till final där det tog stopp för han. Där fick han möta en tuff ryss som åt småspik till frukost och så långt har inte Michell kommit ännu…

Olle och Adam körde på söndagen med de lite lägre klasserna och den stora skillnaden var att man hade ”rullande contest time”, vilket betyder att tidtagaren inte stoppar matchen om det är små pauser. Bara när det är längre och på eget bevåg. Vilket var väldigt svårt för Karelin att ta tid och veta hur långt som var kvar. Även protokollen var på ryska men vi lyckades lista ut vad alla hette. Olle fick det tufft, vann första på golden score med en shido mot en ryss (!). Det sker inte ofta… Men Olle såg ut som en ryss när han rörde sig framåtböjd och även utanför mattan snackade de ryska med honom. Det var inte Olles dag idag och kom inte så långt och blev utslagen efter en återkvals match.
Adam hade en bra dag där han fick visa sin judo mot sina motståndare och bra coachat av Karelin med! Adam kasta den ena efter den andra och var till slut i final. Där blev det för hårt och förlora, men inte med fy skam. Det var en bra match!

Båda dagarna var mycket långa och det var totalt lite mer än 600 tävlande båda dagarna med många matcher. På kvällarna blev det Pizza Hut eller pasta och den första kvällen blev vi bjudna av klubben på middag, vilket var överraskande för oss. Men med lite sparade pengar för kidzen så kunde de köpa lite extra souvenirer. Sista dagen fick vi en sightseeing med en båttur i St Petersburg som var väldigt trevlig och också en liten historielektion samtidigt. Vi fick se det mäktiga Hermitaget som enligt guiden innehåller 3 miljoner objekt och tar 12 år att hinna se alla samtidigt…! Även en hel del berömda broar och byggnader fick vi se. Efter båtturen fick vi gå upp i den mäktiga St Peterskyrkan och gå upp för alla 386 trappsteg och se på utsikten. Det var en mäktig utsikt, men lite jobbigt att gå för vissa.

Väl på flygplatsen var vi lite tidiga för att checka in så vi fick sitta i transithallen och underhålla oss själva. Olle gjorde läxor medan de andra såg på film på 11ans mobil. Flyget hem gick smidigt och vi skildes åt i transit hallen på Arlanda.

11an